Heaven
Lite bilder från våran tradition med självutlösaren varje dag på balkongen
Mormor, ord som tack känns onödiga, för du vet redan hur tacksamma vi är. Den här resan skulle blivit din och morfars, resan skulle vara ett sätt att fira de 75 år han aldrig hann fylla i somras. Istället blev resan ett minne, ett sätt att visa att vi gör det han önskade allra mest: Få vara tillsammans hela släkten. Han skulle stolt ha visat oss Teneriffa, platsen dit du och han reser varje år. Det här året åkte hela släkten, men inte morfar, han som ville få dit oss alla. Vi hade kunnat se det som en tragedi, en resa som bara skulle bli sorglig, men istället såg du till att vi såg på resan som en hyllning till världens mest saknade morfar. Resan blev otroligt lyckad, vi kunde ha det bra och samtidigt minnas morfar. Det är tack vare dig mormor, det var du som såg till att resan blev av. Du vet att vi är tacksamma, men jag ville ändå förklara hur mycket resan betydde. Den var helt enkelt bäst.
Sista dagen
Sjukt vad jag längtar tillbaka
Behövs inte beskrivas särskilt mycket, känns som bilderna talar lite för sig själva. Den här resan var helt perfekt och jag börjar nästan gråta när jag tänker på att den aldrig kommer upprepa sig igen. Klart att det inte är den sista, men just den här resan kommer aldrig bli mer än ett underbart minne.
Aa som du säger bella, helt sjukt vad man längtar tillbaka! Hoppas våran nästa resa blir minst lika bra om det går;) puss saknar dig bella
Ja det måste den bli! älskar dig andrea :)